När bidrar CSR insatser till att stärka ditt varumärke?

Jag samtalade nyligen om socialt ansvar (CSR, Corporate Social Responsibility) med några vänner. Frågan var ”vad är effekten av att företag stöttar sociala projekt på uppbyggnaden av deras varumärke?”

Det har nästan blivit mode att framgångsrika företag deltar i sociala utvecklingsprojekt eller skänker pengar till välgörenheten. Exemplen är många. Här är ett par stycken som jag stöt på utan att särkilt leta. Tele 2 angav tills nyligen att de stötte Bris men skriver nu på sina fakturor att de stödjer socialt entreprenörskap genom ”Playing for Change”, ett projekt initierat av Kinnevikkoncernen. Jag återkommer till detta projekt alldeles strax. Dandywear stöttar Business2Help . Säljgurun Max Söderpalm anger i sitt veckobrev att hans företag satsar på skolor för barnlösa föräldrar i Zambia. Atlas Copco stöttar olika projekt i utvecklingsländer. Listan kan nästan göras hur långt som helst.

Och det är väldigt bra att allt detta sker. Det bidrar till positiv utveckling och minskar lidandet i världen. Utöver känslan av att göra något gott för världen hoppas företagen att informationen om deras samhällsinsatser ska bidra positivt till utvecklingen av deras varumärke. Min hypotes är att den effekten är ringa, om samhällssatsningen inte tydligt är relaterad till eller till och med intimt invävt i företagets verksamhet.

Här är ett exempel av vad jag menar:

Anitta Roddings ”The Body Shop” blev känt genom hennes engagemang för att få bort djurförsök i kosmetikbranschen. Hon fick allmänheten att engagera sig i frågan, nådde sitt mål och satte The Body Shop på kartan. Senare bidrog hon till utvecklingen i västafrikanska byar genom att samarbeta med byarnas kvinnor i att ta fram ingredienser till kosmetik. Hon betalde ett schysst pris för produkterna vilket fick igång byarnas ekonomi och finansieringen av viktiga utvecklingsprojekt. Att sätta igång med ett sådant projekt krävde ett helt annat engagemang än att skänka pengar. Samtidigt fick The Body Shop tillgång till de råvaror som behövdes. Berättelsen om hur det gick till och dokumentationen av den dynamik som skapades i byarna har gjort intryck på kunderna och utan tvekan bidragit till varumärket The Body Shops styrka.

Engagemang och känsla gör skillnad. Jag drar slutsatsen att Tele2 förstått detta när de nu går från att stötta Bris till att starta ett eget projekt, Playing for Change, som ”stödjer sociala entreprenörer som gör livet bättre för barn och unga”. Stödet består bl.a. av företagets personal rådgivning och coachning. Personalens delaktighet och engagemang bör, anser jag, skapa success stories som på sikt kommer att bidra till att stärka företagets varumärke.

Slutsats: Om du vill stärka ditt varumärke genom ett socialt engagemang utgå från din kärnverksamhet och vad du kan bidra samhället genom den.

Marknadsföring genom angrepp

Nu skapar kungens liv för 30 år sen stora rubriker igen. Dreven går. Och det spekuleras och dras slutsatser hit och dit. Det gäller en bild och en möjlig anknytning till den kriminella världen. Men vad finns det för fakta? Och har de som uttalar sig sett och granskat bilden i fråga? Det förefaller mig att det enda som finns är en historia.
De som initierat uppståndelsen har skaffat sig en plattform för marknadsföringen av den nye boken ”Den svenska godfadern”. Så fungerar alltså angreppsmarknadsföring. Någon person eller grupp angrips offentligt för att skapa rubriker. Då finns ett forum för att kommunicera om något helt annat - till exempel marknadsföra en bok - vilket egentligen var syfte från början. Effektivt? Ja mycket. Etiskt? Nej.

Om trovärdighet, god etik och hopp om en framtid

Hur kommer det sig att Saabs informations chef Erik Geers i början av Saabs senaste kris påstod att företaget inte hade några likviditetsproblem, när det så uppenbart var en lögn? Hur kommer det sig att Viktor Muller gång på gång under 2010 deklarerade att Saab skulle under året sälja 80 000 bilar. Det gick att verifiera att det inte var möjligt och händelserna avslöjade lögnen så småningom. När det är uppenbart att man blir avslöjad varför göra ett lögnaktigt påstående med förlust av trovärdighet som konsekvens? Kunde det vara så att herrarna Geers och Muller trodde att problemen skulle lösa sig och att ingen skulle märka att det ens funnits problem? Eller var det så att det handlade om lojalitet mot ett företag, ett koncept, en vision eller en dröm? Eller höll de på med att mentalt peppa upp sig själva inför kommande svårigheter?

Vi lär oss att man ska hålla sig till sanningen, att det är etiskt att göra det och att priset av osanning är bl.a. förtroendeförlust. Och så är det. Jag funderar ändå på vad priset av sanningen hade varit för Saab. Vad hade konsekvensen varit för Saab om Erik Geers för tre veckor sen deklarerat att företaget var konkursmässigt? Eller vad hade hänt med Saab för ett år sen om Viktor Muller meddelat att företaget inte skulle sälja mer är 10 000 bilar under året? Jag tror att de många människor som är beroende av Saabs öde hade tappat hoppet och slutat kämpa. Det hade blivit bekräftat för väldigt många att Saabs räddning var ett omöjligt projekt.

Hos många som har en relation till Saab - personal, leverantörer, Saabägare och -älskare, finansiärer och politiker - finns det en önskan att Saab ska finnas kvar och blomstra. Jag hör till Saab-älskarna. Trots att jag förstår allvaret i Saabs situation finns det ett hopp i mig att de som kämpar för Saab mot all logik ska lyckas i sin kamp. Och jag kommer att hålla fast vid det hoppet så länge som de själva inte ger upp. För mig handlar det om att de som på ett eller annat sätt kan påverka Saabs öde ska ha kraft att åstadkomma det som mitt förstånd säger är i princip omöjligt. På något sätt bryr jag mig inte så mycket om att det funnits lögner i processen av att få Saab att komma så här långt. Det handlar inte om etik utan om hopp. Jag konstaterar alltså att jag i viss mån är villig att blunda för sämre etik om det är en förutsättning för att hoppet ska infrias. Jag tror inte att jag är ensam om det förhållningssättet.

Den slutsats som jag tycker att man kan dra och applicera på entreprenörskap är att det är viktigt med bästa möjliga etik men att betydelsen av att handla etiskt i viss mån får tonas ner när företagets existens står på spel. (Man ursäktar till exempel att en hungrig fattig man stjäl ett bröd)

Låt oss göra något för att rädda Saab

I dagens DI skrev Håkan Matson (journalisten som bevakar bilindustrin) en artikel som jag tycker var skrivet med både hjärnan och hjärtat och verkligen förtjänar att lyftas fram. Håkan Matson berättar om de många Saabsympatisörer bland toppmän i bilindustrin, DI-läsare och andra och anser att vad Saab behöver nu är att visa lite ödmjukhet och lägga korten på bordet i synnerhet om läget är allvarligare än det ser ut. Och han avslutar med dessa känslosamma ord ”För vi vill ha er kvar. Utan Saab skulle också våra liv vara tristare, gråare och definitivt händelsefattigare.” Jag känner precis på samma sätt. Jag vill också ha Saab kvar. Och du därute som också vill det, ska vi inte börja engagera oss och göra nåt? Tänk om alla som köpt en Saab senaste året bidrog med 10 000 kronor. Man skulle kunna starta en intresseförening och låna ut minst hundra miljoner till Saab. Eller få resurser till en kraftfull PR-kampanj. Naivt? En droppe i havet? Kanske det men om Saabfantasterna visar vägen kan det kanske bli så att många andra följer.

Pragmatiska råd i resultatbaserad internetmarknadsföring

Idag den 28 mars höll Johan Bollman, Maze Media Group (www.mazemedia.se) en föreläsning med rubrik resultatbaserad internetmarknadsföring. Föreläsningen hölls i Almis regi och var välbesökt. Och Johan är en underhållande och kunnig pedagog. Här är några korn från föreläsningen:

• Se till att ha ett svar på följande grundläggande frågor:
1. Varför har du en hemsida? En hemsida för vem?
2. Hur hittar man din hemsida om man inte känner till dig?
3. Vad vill du att besökarna ska göra på din hemsida?
4. Vad ska konverteringen leda till?
5. Hur mäter du det?
• Fokusera din marknadsföring på dem som redan söker det du erbjuder
• Ställ krav på din leverantör av marknadsföringstjänster
• Mät och analysera resultatet (Koppla din hemsida till Google Analytics)
• Satsa på det som fungerar (underförstått det som ger dig bästa ROI - och sluta med resten)

Det var Johan Bollmans pragmatiska råd för lyckad internetmarknadsföring. Mycket trovärdigt, tycker jag.

Tydligt ledarskap, en absolut framgångsfaktor

Precis som jag förberedde mig att skriva om det stora värdet för Saab att ha anställt den australienska bloggaren Steven Wade som ansvarig för sitt varumärke i sociala medier kommer beskedet att Jan Åke Jonsson slutar som VD. Det tvingar mig att skifta fokus och reflektera om känslan som detta väcker i mig. Att Jan Åke Jonsson lämnar företaget är, tycker jag, ett allvarligt bakslag för varumärket i det läge som Saab befinner sig i. Jan Åke Jonsson som visat ett otroligt ledarskap under hela Saabs kristid står enligt min menig för en betydande del av trovärdigheten i företagets långsiktiga överlevnad. Att han nu slutar skapar en förödande osäkerhet i ett läge där anställda, finansiärer, media och marknaden behöver så väl en solid vision att tro på som tydliga framsteg som pekar på att företaget är långsiktigt livskraftigt. Jag anser alltså att Jan Åke Jonson har haft en avgörande betydelse för Saabs varumärke och att tydligheten i hans ledarskap hittills varit en absolut framgångsfaktor.
Jag tycker att det senaste händelseförloppet i Saab känns som ett bra tillfälle att reflektera om ledarskap. Jan Åke Jonson är en förebild och hans resa hittills inspirerar. Vad tycker du?

Transformationskonsumtion, en begynnande trend

Jag håller på och går igenom tidningsurklipp som jag samlat på mig och min uppmärksamhet har just fastnad vid följande utmanande rubrik: ”Jag shoppar – alltså blir jag bättre”. (DI Weekend nr 26-2010 av den 23 juli 2010). Det handlar om ”transformationskonsumtion”, en konsumtion som alltså gör oss till ”bättre” människor. Enligt artikeln styr en växande grupp människor sin konsumtion mot produkter och tjänster med en högre mening, en konsumtion som ger en äkta upplevelse, som berör och bidrar till att vi berikas/förändras. Artikeln nämner den ökande kulturkonsumtionen som en del av denna trend. Konst ger en äkta upplevelse, berör och berikar. En förklaring till trendens uppkomst är att en växande grupp har tillfredställt de mer grundläggande behoven enligt Maslows behovstrappa (kroppsliga behov, trygghet, kärlek och gemenskap, uppskattning, självförverkligande) och har nått läget där de söker självförverkligande.

Jag tycker att transformationskonsumtion är synonymt med ”konsumtion med mening”. Att handla begagnat, Fair Trade och Krav faller inom begreppet.

För entreprenören/marknadsföraren gäller det att identifiera vilken känsla eller mening som konsumenten vill ”tillfredsställa” eller skapa genom sitt köp. Som exempel nämns en undersökning av köpbeteendet hos trädgårdsintresserade konsumenter. Enligt undersökningen vill de genom sitt trädgårdsintresse skapa en känsla av frid. De avskyr trendiga produkter men köper gärna det senaste i verktygsutveckling, om de tror att det kan bidra till den känslan. Att framhäva trendiga aspekter i marknadsföringen är alltså att trampa fel.

Hur kan du integrera kunskapen om transformationskonsumtion i ditt erbjudande och skapa dig ett tidsmonopol?

Att få kunderna att le

I veckan som gick kunde man läsa att Toyota antagit en ny målsättning: att få kunderna att le! Toyota ska överträffa kundernas förväntningar och belöningen blir ett leende. Om kunden ler så är han eller hon nöjd. I förlängningen ger nöjda kunder mer försäljning och goda vinster. Men det finns så mycket mer kraft i att målsätta en känsla hos kunden än att uttrycka målet med finansiella mått. För företagets organisation som ska skapa, tillverka och sälja bilar föreställer jag mig att bilden av den leende kunden väcker entusiasm, skapar engagemang och till och med kanske längtan. Bilden blir dessutom en symbol för ett åtgärdsprogram och kanske till och med sammanfattningen utan ord av detta program. Att få kunderna att le, vilket fantastiskt mål!

Att ha roligt på jobbet ger framgång

Jag bläddrar i en annonsbilaga till DI och läser denna rubrik: ”Att ha roligt på jobbet ger framgång”(Managing Director, Calcus Publishing AB) Det är ett uttalande från VD på TBL Agentur/Timberland om förhållandet på hans företag. Jag håller med påståendet, men vad betyder det egentligen? Hur har man det när man har roligt på jobbet? Och kan det inte vara så att det är roligt att vara framgångsrik. Alltså framgång först och sen roligt. Så här tycker jag att det är: Villkoren för framgång och för att ha roligt är de samma. Det handlar om tydliga mål som alla förstår, positivt ledarskap, god kommunikation och laganda, goda relationer, eget ansvar, känslan att man växer. Men det handlar också om hårt arbete!

En workshop i affärsutveckling, är det något för dig?

För fyra år sen eller så startade jag en workshop i affärsutveckling. Målet var att företagsledare skulle få möjlighet att diskutera angelägna företagsfrågor och ta del av andras erfarenheter samtidigt som de tillförde sin egen kunskap och sina egna erfarenheter. Ett slags gruppbollplank eller en tankesmedja som vissa i gruppen kallar den. Gruppen består idag av tio medlemmar och träffas sex till åtta gånger per år. Oftast är vi 6 till 8 på mötena.

Det är uppenbart att workshoppen fyller ett behov, men dess framgång beror även på en särskild mötesdisciplin som i stort följer min gode väns Erhard Flecks Synergimetod® (www.hallbara.robertsfors.se/worddok/Synergi.pdf). Grundprincipen är ett ansvarstagande för den tid som var och en tilldelas genom en enkel förhandlingsprocess. Praktiskt går det till så att deltagarna anger sin fråga och den tid han eller hon vill ta i anspråk av mötets tillgängliga tid, som är två timmar. Om tidsanspråken överskrider den tillgängliga tiden sker det en förhandling om hur anspråken ska bantas. Var och en är sedan bunden av en tidsöverenskommelse och var och en är garanterad den individuellt tilldelade tiden. Ansvar för tiden tar bort konkurrensen mellan deltagarna och leder till en absolut fokusering på frågan som för tillfället diskuteras. Det har visat sig att metoden, som är mycket enkel, frigör oanat mycket energi till gagn för det värde som var och en bidrar till att skapa och samtidig får.

Eftersom alla i gruppen är erfarna företagare är vår workshop ett kraftfullt verktyg för att under kort tid belysa varje frågeställnings mångsidighet och de olika lösningsmöjligheterna. Våra möten är oerhört värdefulla. Gruppen är fulltallig och kan inte ta emot flera medlemmar, men om du är tilltalad, anmäl dig till mig. Är intresset tillräckligt stort är jag villig att starta ytterligare en workshopgrupp.

Richard Branson om företagsförvärv och företagskultur

Jag håller på och läser Richard Bransons bok med svensk titel ”Den Globala Entreprenören”( Roos & Tegnér, Malmö, 2008). Fängslande och inspirerande läsning! Här är ett citat från boken om Richard Bransons erfarenhet av företagsförvärv som jag storgillar ”Det kan ta lång tid att förändra en företagskultur. Är du säker på att det inte vore bättre att starta något från grunden? Alltför många företagsförvärv slutar i katastrof på grund av att de inblandade inte förstår vilka svåra utmaningar det innebär att få olika sorters människor att arbeta tillsammans och dela samma mål. De tittar bara på siffror.”(s.29)

Vision, ja men också de lagom utmanande målen

I ett tidigare inlägg sa jag att visionen är det som står till grund för en verksamhet, det som ger verksamheten en mening. Konkreta mål som för verksamheten närmare visionen behövs också.

Du har säkert upplevt hur luften kan gå ur när man når ett mål. Att komma i mål tenderar att kommunicera till hjärnan ”Nu är du framme. Nu kan du vila.” Har målet varit riktigt stort kan det till och med bli så att man slår sig till ro. Man är nöjd med tillvaron. Man har lyckats. Den känslan är härlig! Samtidigt är det ett farligt läge eftersom det kan bli så att man slutar anstränga sig. Risken är då att man blir förbisprungen och att det blir svårt att komma igen.

Vila behövs naturligtvis men man bör undvika att somna till i långa perioder. Ett sätt att göra det tycker jag är att formulera ”lagom” stora mål, mål som innebär att man inte behöver förta sig för att uppnå men som ändå kräver en ansträngning. Det idealiska är då att man ger järnet ett tag, går in i en medveten vila och ger järnet igen mot ett nytt lagom utmanande mål. Konsten är då att formulera lagom utmanade mål!

Hur förhåller du dig till miljöarbetet?

I veckan som gick var jag på möbelmässan i Älvsjö. Johan, min son och partner i Green Furniture Sweden visade årets möbelnyheter (www.greenfurniture.se). Han höll också ett faktiskt mycket uppskattat föredrag med titel ”A Green (Furniture) Statement” där han bl.a. beskrev olika sätt att förhålla sig till miljöarbetet och hur han formulerat sin miljöpolicy. Han refererade till boken ”Grön Kommunikation. Hur du bygger värde för varumärket och världen” av Viktoria Olausson. Hon klassar företag i tre grupper enligt deras sätt att förhålla sig till miljöarbetet:

• Företag utan miljöarbete: De som har som mål att följa lagen och inte gör någon mer miljöinsats.
• Företag med det klassiska miljöarbetet: De har ambition att ligga lite före lagstiftningen. De har en miljöansvarig, men denne ingår inte i ledningsgruppen. Miljöarbetet är alltså inte ordentligt förankrat i företagsledningen, och det kan fattas beslut i verksamhet som går stick i stäv med pågående miljöarbete. Miljöarbetet definieras som en kostnad. Det finns inte någon tydlig ambition att använda miljöarbetet som konkurrensmedel.
• Det hon kallar för 3.0 företag som är företag med ett integrerat grönt och etiskt tänkande: Miljöarbetet är invävt i affärsidén och utgör en drivkraft i företaget. Verksamheten präglas av miljö- och etiskt tänkande som är en betydande del av företagets konkurrenskraft.

Med tanke på att miljömedvetandet i samhället kraftigt ökar anser jag att alla företag borde sträva efter att bli 3.0 företag. Jag skulle vilja gå ett steg vidare och säga att en förutsättning för långsiktig överlevnad är att bli ett 3.0 företag. Fördelen med att tidigt välja 3.0 vägen är att man får en påtaglig konkurrensfördel jämfört med de som sen anpassar sig.

Affärsmöjligheter till följd av matskedjornas maktmissbruk

Det står i nyheterna i dag att Coop slutar sälja Carlsberg. 48 produkter såsom Pripps Blå och Ramlösa plockas bort från sortimentet motsvarande en omsättning hos Carlsberg på 150 miljoner. Coop vill ha lägre priser och Carlsberg vill inte ge sig. Två giganter bryter arm med varandra. Vad betyder det närmast för mig som konsument? Kommer detta att innebära att jag så småningom får betala mindre eller mer för en öl? Eller ska jag handla någon annanstans om jag vill dricka en Pripps Blå? Eller ska jag välja Spendrupalternativet med konsekvensen om många gör så att Spendrups varumärke stärks? Vi får se. Jag tänker egentligen på de stora matkedjornas väldiga makt. Det är frågan om detta är så sunt. Alla leverantörer har inte Carlsbergs muskler att sätta emot. Jag skulle vilja säga att distributionskedjorna bestämmer vad vi får äta! Tänk på vad som händer med deras systematiska ersättning av producentmärken med private label. De gör helt klart inte detta för konsumenternas skull utan för att höja sin lönsamhet. En stor skara människor jämför priser och tar det som för dagen är det billiga alternativet utan att kanske reflektera vidare på vad som händer med priserna när antalet alternativ minskar. Men jag skulle vilja påstå att Matkedjornas maktmissbruk –  jag menar verkligen missbruk - urholkar deras varumärke långsiktigt. Jag tror att en stor grupp konsumenter retas av att inte längre hitta de produkter de vill ha och att alternativen som erbjuds i form av private label inte är tillräckligt trovärdiga. Jag tror att det tvingar dessa konsumenter att leta någon annanstans efter ”deras produkter”. Hallå där kreativa entreprenörer, här finns en öppning för att kläcka nya affärskoncept!

Ett "enkelt" framgångsrecept

Egenskaper är viktiga men det finns inte några absoluta framgångsegenskaper, utan vilka egenskaper som bidrar mest till framgång beror på situationen och målet. Det var kontentan i mitt senaste blogginlägg. Men vad finns det mer än rätt egenskaper i rätt situation med rätt mål i ett framgångsrikt företag? Här är mitt svar på den frågan.

Jag har i fyra år jobbat som affärscoach med Robert och Richard Björk, Edekyl och Värme AB i Örebro. Edekyl blev gasellföretag 2010 (och blir det även 2011 eftersom de fortsätter växa med mer än 25% per år och har god lönsamhet). Vi träffas 6 gånger per år och går igenom hela företaget på fyra timmar. Vi kollar ekonomin, följer upp budget, diskuterar marknaden, aktuella problem och möjligheter och gör planer för den närmaste tiden.

Tillsammans är Robert och Richard drivande, resultatinriktade, vårdande och lagom analytiska. De är också oerhört kompetenta i sitt fack. Förutom deras egenskaper och kompetens vill jag lyfta fram två aspekter som utan tvekan bidrar till deras framgång. Det ena en absolut fokusering på tillväxt. Från första dan i vårt samarbete har de slagit fast att de vill bli stora för att göra skillnad. Den andra framgångsfaktorn är att de systematiskt och långsiktigt arbetar med sin företagskultur. Det betyder bland annat att tydligt kommunicera internt om företagets mål, att regelbundet informera om läget och att vara tydlig med förväntningar på var och en. Det handlar dessutom att motivera medarbetarna, att bry sig om hur alla mår, att ge positiv feedback och inte minst att markera betydelsen av effektiva processer och att uppmuntra till förbättringar.

Fokusering betyder att man koncentrerar sin energi på företagets mål och har styrka att säga nej till allt som inte bidrar till måluppfyllelse. Man ska alltså kunna säga nej till attraktiva möjligheter om det innebär en splittring av fokus. Fokusering är en gramgångsfaktor och det är något man kan lära sig!

Att arbeta för att utveckla en positiv företagskultur är också avgörande för långsiktig framgång tycker jag. En positiv företagskultur är en stark konkurrensfaktor. Och omvänt, en negativ, eller en svag företagskultur med otydligheter och brist på tranparens är en stor riskfaktor. Att arbeta med utvecklingen av en positiv företagskultur är också något man kan lära sig!

Framgång kan alltså kokas ner till ett ”enkelt” recept:

• Kolla att dina egenskaper och ditt företagsläge passar ihop med det mål du har valt. Man kan också säga ”välj rätt affärsidé med den utgångspunkt du har”
• Fokusera (undvik splittring av uppmärksamhet, energi och resurser)
• Arbeta långsiktigt med utvecklingen av en positiv företagskultur.

Du föds inte till ledare, du skolas till det

De flesta investerare, banker, konsulter i företags- och ledarskapsutveckling, m.f.l. säger att entreprenörens/ledarens kvalitéer är viktigare för att nå framgång än affärsidén. Och jag instämmer. En skicklig företagsledare iakttar sin omvärld och justerar affärsidén därefter. Det händer inte så sällan heller att affärsidéer förändras drastiskt under resans gång. Hur ska då en entreprenör se ut för att nå framgång? Vad är framgångsegenskaperna?

Jag var för något år sen på ett ledarskapsseminarium som anordnades av Ledning & Ledarskap (http://www.ledningochledarskap.se/) och fick lära mig att man kan kartlägga människornas egenskaper efter deras kontrollbehov och deras sociala förmåga. Om man graderar kontrollbehov respektive social förmåga i högt till lågt och kombinerar dessa två egenskaper med varandra får man fram fyra grundtyper eller beteendestilar:

• Högt kontrollbehov och hög social förmåga: den expressive, den som ofta kallas driver
• Låg kontroll behov och hög social förmåga: den stödjande eller vårdande. Den som vill få laget att må bra för att själv må bra
• lågt kontrollbehov och låg social förmåga: analytikern
• Högt kontrollbehov och låg social förmåga: producenten eller projektledare. Den som fokuserar på resultat.

Det finns inte någon beteendestil som är ”bättre” än någon annan. Och alla fyra stilar behövs i olika kombinationer beroende på situation och mål för att utveckla ett framgångsrikt företag. Forskningen har dessutom etablerat att framgångsrika företagsledare finns jämt fördelade över de fyra beteendestilarna. Det finns alltså lika många framgångsrika ledare med varje beteendestil. Eller alternativt utryckt, beteendestil är inte någon framgångsfaktor. Jag drar vidare slutsatsen att man inte föds till ledare utan man skolas eller skolar sig till ledare. Vilka färdigheter ska man då besitta för att bli en framgångsrik företagsledare? I ett kommande blogginlägg kommer att ge mitt svar på den frågan.

Din vision avgör hur mycket du kan lyfta

Enligt hanböckerna om att starta företag ska man ha en vision för sitt företagande. Jag instämmer i det. Man behöver en vision både som ledstjärna och drivkraft i en verksamhet.  Vad är då en vision? En vision är inte bara ett långsiktigt mål, det är det innersta som står till grund för en verksamhet, det som ger verksamheten en mening. Tänk till exempel på Ikeas vision: En bättre vardag för de många människorna. Det är fundamentet för Ikeas affärsidé och har i över femtio år motiverat tusentals människor i Ikeas verksamhet och gett deras insats en mening utöver att det ger dem en inkomst. Ikeas vision ger riktlinjerna bland annat för att utforma sortimentet, prispolitiken, personalpolitiken mm, detta samtidigt som känslan av att bidra till något bra ger människorna i verksamheten energi och glädje.

Betyder det att du inte kan driva företag om du inte har en vision? Det tycker inte jag. Du ska inte heller våndas om du ännu inte hittat din vision. Min gissning är att Ingvar Kamprad fick fundera länge på sin vision för Ikea. Men viktigt är det, tycker jag, att fundera ut hur din verksamhet ska bidra till en bättre värld. Det avgör hur mycket du får kraft att lyfta.

Sveriges motvilligaste entreprenör

På ”Entreprenör”- sidan av Dagens Industri idag den 12 januari finns en artikel om entreprenören Anders Dernebo och hans produkt Jörnkängan. Han beskrivs som ”Sveriges mest motvilliga entreprenör” därför att han gör allt för att inte komma i kontakt med sina kunder! Hans grej är produktionen av ett begränsat antal kängor med unika egenskaper. Han har valt en livsstil. Han gör 1000 par kängor per år och vill inte göra fler. Och ingen marknadsföring gör han!

Utan att vara medveten om det och utan att det varit hans avsikt har Anders byggt ett starkt varumärke och hans produkter håller på att hypas på Internet. Som jag ser det finns det ett flertal aspekter som bidragit till det. Unika egenskaper, kvalitet, en story om produkten och mycket viktigt, tycker jag, att han en dag upptäcktes av en norsk handelsman som köper merparten av produktionen och marknadsför kängan. Och nu när folk upptäckt produkten och vill köpa den är den starkaste ”value driver” den begränsade tillgången.

Ett par kängor kostar ca 3 000 kronor. A propos tidigare blogginlägg om prissättning, vad tror du skulle hända om priset höjdes till 4 500 kronor? Skulle de 1000 paren gå åt ändå, tror du? Det tror jag! Dessutom tror jag att det högre priset skulle bidrag till att ytterligare stärka varumärket.  

Kina utmanar oss till excellens

För ett drygt halvår sen var jag med på en resa till Shanghai med Sveriges Marknadsförbund. Vi besökte världsutställningen och ett halvt dussin företag. Den fråga som jag ville försöka besvara med min resa var ”Vad blir kvar av den svenska industrin mot bakgrunden av att vi flyttar större och större andel av vår produktion till Kina? Och hur kommer vårt näringsliv att se ut då?” Jag är inte riktigt färdig med mina funderingar men jag vill ändå dra några slutsatser till följd av min resa.

• Det är för mig uppenbart att varje företag, stort eller litet, måste fundera ut hur man ska förhålla sig till Kina. Alla, oberoende av bransch och storlek, blir på ett eller annat sätt påverkat av Kinas utveckling och internationell frammarsch.
• Det är viktigare än någonsin att tydligt avgöra vad man har förutsättningar att bli framstående på och att särskilt beakta Kina- perspektivet i sin planeringsprocess. Det är också viktigare än någonsin att fokusera på styrkor för att nå excellens.
• Dessa frågor är troligen viktigast för tillverkningsindustrin. En fråga som man där måste besvara är ”vilka delar av produktionen kan man outsourca?” Bakgrunden till frågan är att man måste ha en tillräckligt stor andel av produktionen kvar på hemmaplan för att kunna bedriva utveckling. Risken är att man lätt når en punkt ”of no return” som innebär att man tvingas omlokalisera hela verksamheten. Vad har det då för långsiktiga konsekvenser för ett företags framtid och överlevnad?

Priset och varan ska tala samma språk

Du har kanske inte tänkt på att priset är en budskapsbärare: ”Så här kostar jag alltså så här är jag.” Och omvänt ”Så här är jag alltså kostar jag så här mycket”. Konsten är att få varan och priset att tala samma språk!

En affärscoach på telefon, behövs det?

        Jag coachar några entreprenörer per telefon. Det är personer som jag träffat förr och som har sina företag långt borta. Det sparar mycket tid och det fungerar riktigt bra . Jag fick då idén att starta en ny tjänst: ”Affärscoachen på telefon”. Budskapet är: ”Du har ett problem och ingen att tala med”. Du ringer mig, jag aktivlyssnar och hjälper dig att få struktur, perspektiv och handlingskraft. Jag har annonserat om tjänsten på min hemsida http://www.resultatcoaching.se/ men ingen ringer. Hjälp mig att förstå varför. Jag är övertygad om att det finns en hel del företagare därute  som inte har någon att prata med. Det är alltså inte på grund av att det inte finns ett behov. Och trafiken på min hemsida är kanske inte jättehög men visst får jag en hel del besök. Skicka gärna dina tankar om detta.

Ska du priskonkurrera?

Det finns inte någon anledning att konkurrera med pris om du har en unik produkt (eller tjänst). Eller hur?

Om du kan differentiera din produkt dvs bygga in egenskaper i din produkt som tydligt profilerar den mot konkurrenternas ska du alltså inte tänka på att priskonkurrera.

Kan du inte differentiera din produkt, ska du ställa dig frågan ”Kan jag långsiktigt och på ett lönsamt sätt konkurrera med pris?”

Att konkurrerar med pris och känna pengar långsiktigt är svårt. Det innebär att man ständigt ska leta efter billigare sätt att göra samma sak, att man utvecklar en företagskultur som premierar kostnadsmedvetenhet och sparsamhet, en kultur som innebär att man är hjälte enbart då man ständigt finner sätt att spara och skära ner kostnader. Det innebär också att rekryteringen ska fokusera på att hitta personer som kan bidra till denna kultur. Tänk på Ikea och Ingvar Kamprads sätt att kommunicera Ikeakulturen genom att leva som han lär.

Så bestämmer du priset

Det finns i princip tre sätt att bestämma priset för en vara eller en tjänst:

1.       Utgå från kostnader: vilka kostnader är det som ska täckas och hur mycket ska min vinst vara?

2.       Utgå från konkurrenternas priser: Hur vill jag profilera mig i konkurrensen? Ska jag liga högre därför att jag har en bättre produkt/tjänst eller ett starkare varumärke? Eller ska jag konkurrera med pris och lägga mig under?

3.       Utgå från vad jag tror min tjänst/produkt har för värde för kunderna: Vad är det som min produkt/tjänst löser för problem åt kunderna och vad är min lösning värd för dem?

I praktiken vandrar man fram och tillbaka mellan de tre angreppsätten för att till sist komma fram till ett beslut om priset. Mycket handlar om psykologi och ”trial and error”. Här är ett tips om en liten bok som tacklar prissättningen av kreativa verksamheter inkl. tjänsteproduktionen på ett pragmatiskt sätt: Ta Betalt! Om prissättning i skapande branscher av Maria Österåker.

Affärscoachen hjälper dig att samla kraft

Oftast vet vi lösning till vårt problem men av någon anledning känner vi oss hindrade eller får inte till energin eller modet att sätta igång med lösningen. Sådant händer i privatlivet så väl som i företag. Då kan det löna sig att vända sig till någon som kan aktivlyssna och hjälpa till att fokusera och samla kraft. Handlar det om ett företagsproblem är det klokt att vända sig till en någon som även förstår sakfrågorna, en affärscoach till exempel.