Du föds inte till ledare, du skolas till det

De flesta investerare, banker, konsulter i företags- och ledarskapsutveckling, m.f.l. säger att entreprenörens/ledarens kvalitéer är viktigare för att nå framgång än affärsidén. Och jag instämmer. En skicklig företagsledare iakttar sin omvärld och justerar affärsidén därefter. Det händer inte så sällan heller att affärsidéer förändras drastiskt under resans gång. Hur ska då en entreprenör se ut för att nå framgång? Vad är framgångsegenskaperna?

Jag var för något år sen på ett ledarskapsseminarium som anordnades av Ledning & Ledarskap (http://www.ledningochledarskap.se/) och fick lära mig att man kan kartlägga människornas egenskaper efter deras kontrollbehov och deras sociala förmåga. Om man graderar kontrollbehov respektive social förmåga i högt till lågt och kombinerar dessa två egenskaper med varandra får man fram fyra grundtyper eller beteendestilar:

• Högt kontrollbehov och hög social förmåga: den expressive, den som ofta kallas driver
• Låg kontroll behov och hög social förmåga: den stödjande eller vårdande. Den som vill få laget att må bra för att själv må bra
• lågt kontrollbehov och låg social förmåga: analytikern
• Högt kontrollbehov och låg social förmåga: producenten eller projektledare. Den som fokuserar på resultat.

Det finns inte någon beteendestil som är ”bättre” än någon annan. Och alla fyra stilar behövs i olika kombinationer beroende på situation och mål för att utveckla ett framgångsrikt företag. Forskningen har dessutom etablerat att framgångsrika företagsledare finns jämt fördelade över de fyra beteendestilarna. Det finns alltså lika många framgångsrika ledare med varje beteendestil. Eller alternativt utryckt, beteendestil är inte någon framgångsfaktor. Jag drar vidare slutsatsen att man inte föds till ledare utan man skolas eller skolar sig till ledare. Vilka färdigheter ska man då besitta för att bli en framgångsrik företagsledare? I ett kommande blogginlägg kommer att ge mitt svar på den frågan.

Din vision avgör hur mycket du kan lyfta

Enligt hanböckerna om att starta företag ska man ha en vision för sitt företagande. Jag instämmer i det. Man behöver en vision både som ledstjärna och drivkraft i en verksamhet.  Vad är då en vision? En vision är inte bara ett långsiktigt mål, det är det innersta som står till grund för en verksamhet, det som ger verksamheten en mening. Tänk till exempel på Ikeas vision: En bättre vardag för de många människorna. Det är fundamentet för Ikeas affärsidé och har i över femtio år motiverat tusentals människor i Ikeas verksamhet och gett deras insats en mening utöver att det ger dem en inkomst. Ikeas vision ger riktlinjerna bland annat för att utforma sortimentet, prispolitiken, personalpolitiken mm, detta samtidigt som känslan av att bidra till något bra ger människorna i verksamheten energi och glädje.

Betyder det att du inte kan driva företag om du inte har en vision? Det tycker inte jag. Du ska inte heller våndas om du ännu inte hittat din vision. Min gissning är att Ingvar Kamprad fick fundera länge på sin vision för Ikea. Men viktigt är det, tycker jag, att fundera ut hur din verksamhet ska bidra till en bättre värld. Det avgör hur mycket du får kraft att lyfta.

Sveriges motvilligaste entreprenör

På ”Entreprenör”- sidan av Dagens Industri idag den 12 januari finns en artikel om entreprenören Anders Dernebo och hans produkt Jörnkängan. Han beskrivs som ”Sveriges mest motvilliga entreprenör” därför att han gör allt för att inte komma i kontakt med sina kunder! Hans grej är produktionen av ett begränsat antal kängor med unika egenskaper. Han har valt en livsstil. Han gör 1000 par kängor per år och vill inte göra fler. Och ingen marknadsföring gör han!

Utan att vara medveten om det och utan att det varit hans avsikt har Anders byggt ett starkt varumärke och hans produkter håller på att hypas på Internet. Som jag ser det finns det ett flertal aspekter som bidragit till det. Unika egenskaper, kvalitet, en story om produkten och mycket viktigt, tycker jag, att han en dag upptäcktes av en norsk handelsman som köper merparten av produktionen och marknadsför kängan. Och nu när folk upptäckt produkten och vill köpa den är den starkaste ”value driver” den begränsade tillgången.

Ett par kängor kostar ca 3 000 kronor. A propos tidigare blogginlägg om prissättning, vad tror du skulle hända om priset höjdes till 4 500 kronor? Skulle de 1000 paren gå åt ändå, tror du? Det tror jag! Dessutom tror jag att det högre priset skulle bidrag till att ytterligare stärka varumärket.  

Kina utmanar oss till excellens

För ett drygt halvår sen var jag med på en resa till Shanghai med Sveriges Marknadsförbund. Vi besökte världsutställningen och ett halvt dussin företag. Den fråga som jag ville försöka besvara med min resa var ”Vad blir kvar av den svenska industrin mot bakgrunden av att vi flyttar större och större andel av vår produktion till Kina? Och hur kommer vårt näringsliv att se ut då?” Jag är inte riktigt färdig med mina funderingar men jag vill ändå dra några slutsatser till följd av min resa.

• Det är för mig uppenbart att varje företag, stort eller litet, måste fundera ut hur man ska förhålla sig till Kina. Alla, oberoende av bransch och storlek, blir på ett eller annat sätt påverkat av Kinas utveckling och internationell frammarsch.
• Det är viktigare än någonsin att tydligt avgöra vad man har förutsättningar att bli framstående på och att särskilt beakta Kina- perspektivet i sin planeringsprocess. Det är också viktigare än någonsin att fokusera på styrkor för att nå excellens.
• Dessa frågor är troligen viktigast för tillverkningsindustrin. En fråga som man där måste besvara är ”vilka delar av produktionen kan man outsourca?” Bakgrunden till frågan är att man måste ha en tillräckligt stor andel av produktionen kvar på hemmaplan för att kunna bedriva utveckling. Risken är att man lätt når en punkt ”of no return” som innebär att man tvingas omlokalisera hela verksamheten. Vad har det då för långsiktiga konsekvenser för ett företags framtid och överlevnad?

Priset och varan ska tala samma språk

Du har kanske inte tänkt på att priset är en budskapsbärare: ”Så här kostar jag alltså så här är jag.” Och omvänt ”Så här är jag alltså kostar jag så här mycket”. Konsten är att få varan och priset att tala samma språk!

En affärscoach på telefon, behövs det?

        Jag coachar några entreprenörer per telefon. Det är personer som jag träffat förr och som har sina företag långt borta. Det sparar mycket tid och det fungerar riktigt bra . Jag fick då idén att starta en ny tjänst: ”Affärscoachen på telefon”. Budskapet är: ”Du har ett problem och ingen att tala med”. Du ringer mig, jag aktivlyssnar och hjälper dig att få struktur, perspektiv och handlingskraft. Jag har annonserat om tjänsten på min hemsida http://www.resultatcoaching.se/ men ingen ringer. Hjälp mig att förstå varför. Jag är övertygad om att det finns en hel del företagare därute  som inte har någon att prata med. Det är alltså inte på grund av att det inte finns ett behov. Och trafiken på min hemsida är kanske inte jättehög men visst får jag en hel del besök. Skicka gärna dina tankar om detta.

Ska du priskonkurrera?

Det finns inte någon anledning att konkurrera med pris om du har en unik produkt (eller tjänst). Eller hur?

Om du kan differentiera din produkt dvs bygga in egenskaper i din produkt som tydligt profilerar den mot konkurrenternas ska du alltså inte tänka på att priskonkurrera.

Kan du inte differentiera din produkt, ska du ställa dig frågan ”Kan jag långsiktigt och på ett lönsamt sätt konkurrera med pris?”

Att konkurrerar med pris och känna pengar långsiktigt är svårt. Det innebär att man ständigt ska leta efter billigare sätt att göra samma sak, att man utvecklar en företagskultur som premierar kostnadsmedvetenhet och sparsamhet, en kultur som innebär att man är hjälte enbart då man ständigt finner sätt att spara och skära ner kostnader. Det innebär också att rekryteringen ska fokusera på att hitta personer som kan bidra till denna kultur. Tänk på Ikea och Ingvar Kamprads sätt att kommunicera Ikeakulturen genom att leva som han lär.

Så bestämmer du priset

Det finns i princip tre sätt att bestämma priset för en vara eller en tjänst:

1.       Utgå från kostnader: vilka kostnader är det som ska täckas och hur mycket ska min vinst vara?

2.       Utgå från konkurrenternas priser: Hur vill jag profilera mig i konkurrensen? Ska jag liga högre därför att jag har en bättre produkt/tjänst eller ett starkare varumärke? Eller ska jag konkurrera med pris och lägga mig under?

3.       Utgå från vad jag tror min tjänst/produkt har för värde för kunderna: Vad är det som min produkt/tjänst löser för problem åt kunderna och vad är min lösning värd för dem?

I praktiken vandrar man fram och tillbaka mellan de tre angreppsätten för att till sist komma fram till ett beslut om priset. Mycket handlar om psykologi och ”trial and error”. Här är ett tips om en liten bok som tacklar prissättningen av kreativa verksamheter inkl. tjänsteproduktionen på ett pragmatiskt sätt: Ta Betalt! Om prissättning i skapande branscher av Maria Österåker.

Affärscoachen hjälper dig att samla kraft

Oftast vet vi lösning till vårt problem men av någon anledning känner vi oss hindrade eller får inte till energin eller modet att sätta igång med lösningen. Sådant händer i privatlivet så väl som i företag. Då kan det löna sig att vända sig till någon som kan aktivlyssna och hjälpa till att fokusera och samla kraft. Handlar det om ett företagsproblem är det klokt att vända sig till en någon som även förstår sakfrågorna, en affärscoach till exempel.