Richard Branson om företagsförvärv och företagskultur

Jag håller på och läser Richard Bransons bok med svensk titel ”Den Globala Entreprenören”( Roos & Tegnér, Malmö, 2008). Fängslande och inspirerande läsning! Här är ett citat från boken om Richard Bransons erfarenhet av företagsförvärv som jag storgillar ”Det kan ta lång tid att förändra en företagskultur. Är du säker på att det inte vore bättre att starta något från grunden? Alltför många företagsförvärv slutar i katastrof på grund av att de inblandade inte förstår vilka svåra utmaningar det innebär att få olika sorters människor att arbeta tillsammans och dela samma mål. De tittar bara på siffror.”(s.29)

Vision, ja men också de lagom utmanande målen

I ett tidigare inlägg sa jag att visionen är det som står till grund för en verksamhet, det som ger verksamheten en mening. Konkreta mål som för verksamheten närmare visionen behövs också.

Du har säkert upplevt hur luften kan gå ur när man når ett mål. Att komma i mål tenderar att kommunicera till hjärnan ”Nu är du framme. Nu kan du vila.” Har målet varit riktigt stort kan det till och med bli så att man slår sig till ro. Man är nöjd med tillvaron. Man har lyckats. Den känslan är härlig! Samtidigt är det ett farligt läge eftersom det kan bli så att man slutar anstränga sig. Risken är då att man blir förbisprungen och att det blir svårt att komma igen.

Vila behövs naturligtvis men man bör undvika att somna till i långa perioder. Ett sätt att göra det tycker jag är att formulera ”lagom” stora mål, mål som innebär att man inte behöver förta sig för att uppnå men som ändå kräver en ansträngning. Det idealiska är då att man ger järnet ett tag, går in i en medveten vila och ger järnet igen mot ett nytt lagom utmanande mål. Konsten är då att formulera lagom utmanade mål!

Hur förhåller du dig till miljöarbetet?

I veckan som gick var jag på möbelmässan i Älvsjö. Johan, min son och partner i Green Furniture Sweden visade årets möbelnyheter (www.greenfurniture.se). Han höll också ett faktiskt mycket uppskattat föredrag med titel ”A Green (Furniture) Statement” där han bl.a. beskrev olika sätt att förhålla sig till miljöarbetet och hur han formulerat sin miljöpolicy. Han refererade till boken ”Grön Kommunikation. Hur du bygger värde för varumärket och världen” av Viktoria Olausson. Hon klassar företag i tre grupper enligt deras sätt att förhålla sig till miljöarbetet:

• Företag utan miljöarbete: De som har som mål att följa lagen och inte gör någon mer miljöinsats.
• Företag med det klassiska miljöarbetet: De har ambition att ligga lite före lagstiftningen. De har en miljöansvarig, men denne ingår inte i ledningsgruppen. Miljöarbetet är alltså inte ordentligt förankrat i företagsledningen, och det kan fattas beslut i verksamhet som går stick i stäv med pågående miljöarbete. Miljöarbetet definieras som en kostnad. Det finns inte någon tydlig ambition att använda miljöarbetet som konkurrensmedel.
• Det hon kallar för 3.0 företag som är företag med ett integrerat grönt och etiskt tänkande: Miljöarbetet är invävt i affärsidén och utgör en drivkraft i företaget. Verksamheten präglas av miljö- och etiskt tänkande som är en betydande del av företagets konkurrenskraft.

Med tanke på att miljömedvetandet i samhället kraftigt ökar anser jag att alla företag borde sträva efter att bli 3.0 företag. Jag skulle vilja gå ett steg vidare och säga att en förutsättning för långsiktig överlevnad är att bli ett 3.0 företag. Fördelen med att tidigt välja 3.0 vägen är att man får en påtaglig konkurrensfördel jämfört med de som sen anpassar sig.

Affärsmöjligheter till följd av matskedjornas maktmissbruk

Det står i nyheterna i dag att Coop slutar sälja Carlsberg. 48 produkter såsom Pripps Blå och Ramlösa plockas bort från sortimentet motsvarande en omsättning hos Carlsberg på 150 miljoner. Coop vill ha lägre priser och Carlsberg vill inte ge sig. Två giganter bryter arm med varandra. Vad betyder det närmast för mig som konsument? Kommer detta att innebära att jag så småningom får betala mindre eller mer för en öl? Eller ska jag handla någon annanstans om jag vill dricka en Pripps Blå? Eller ska jag välja Spendrupalternativet med konsekvensen om många gör så att Spendrups varumärke stärks? Vi får se. Jag tänker egentligen på de stora matkedjornas väldiga makt. Det är frågan om detta är så sunt. Alla leverantörer har inte Carlsbergs muskler att sätta emot. Jag skulle vilja säga att distributionskedjorna bestämmer vad vi får äta! Tänk på vad som händer med deras systematiska ersättning av producentmärken med private label. De gör helt klart inte detta för konsumenternas skull utan för att höja sin lönsamhet. En stor skara människor jämför priser och tar det som för dagen är det billiga alternativet utan att kanske reflektera vidare på vad som händer med priserna när antalet alternativ minskar. Men jag skulle vilja påstå att Matkedjornas maktmissbruk –  jag menar verkligen missbruk - urholkar deras varumärke långsiktigt. Jag tror att en stor grupp konsumenter retas av att inte längre hitta de produkter de vill ha och att alternativen som erbjuds i form av private label inte är tillräckligt trovärdiga. Jag tror att det tvingar dessa konsumenter att leta någon annanstans efter ”deras produkter”. Hallå där kreativa entreprenörer, här finns en öppning för att kläcka nya affärskoncept!

Ett "enkelt" framgångsrecept

Egenskaper är viktiga men det finns inte några absoluta framgångsegenskaper, utan vilka egenskaper som bidrar mest till framgång beror på situationen och målet. Det var kontentan i mitt senaste blogginlägg. Men vad finns det mer än rätt egenskaper i rätt situation med rätt mål i ett framgångsrikt företag? Här är mitt svar på den frågan.

Jag har i fyra år jobbat som affärscoach med Robert och Richard Björk, Edekyl och Värme AB i Örebro. Edekyl blev gasellföretag 2010 (och blir det även 2011 eftersom de fortsätter växa med mer än 25% per år och har god lönsamhet). Vi träffas 6 gånger per år och går igenom hela företaget på fyra timmar. Vi kollar ekonomin, följer upp budget, diskuterar marknaden, aktuella problem och möjligheter och gör planer för den närmaste tiden.

Tillsammans är Robert och Richard drivande, resultatinriktade, vårdande och lagom analytiska. De är också oerhört kompetenta i sitt fack. Förutom deras egenskaper och kompetens vill jag lyfta fram två aspekter som utan tvekan bidrar till deras framgång. Det ena en absolut fokusering på tillväxt. Från första dan i vårt samarbete har de slagit fast att de vill bli stora för att göra skillnad. Den andra framgångsfaktorn är att de systematiskt och långsiktigt arbetar med sin företagskultur. Det betyder bland annat att tydligt kommunicera internt om företagets mål, att regelbundet informera om läget och att vara tydlig med förväntningar på var och en. Det handlar dessutom att motivera medarbetarna, att bry sig om hur alla mår, att ge positiv feedback och inte minst att markera betydelsen av effektiva processer och att uppmuntra till förbättringar.

Fokusering betyder att man koncentrerar sin energi på företagets mål och har styrka att säga nej till allt som inte bidrar till måluppfyllelse. Man ska alltså kunna säga nej till attraktiva möjligheter om det innebär en splittring av fokus. Fokusering är en gramgångsfaktor och det är något man kan lära sig!

Att arbeta för att utveckla en positiv företagskultur är också avgörande för långsiktig framgång tycker jag. En positiv företagskultur är en stark konkurrensfaktor. Och omvänt, en negativ, eller en svag företagskultur med otydligheter och brist på tranparens är en stor riskfaktor. Att arbeta med utvecklingen av en positiv företagskultur är också något man kan lära sig!

Framgång kan alltså kokas ner till ett ”enkelt” recept:

• Kolla att dina egenskaper och ditt företagsläge passar ihop med det mål du har valt. Man kan också säga ”välj rätt affärsidé med den utgångspunkt du har”
• Fokusera (undvik splittring av uppmärksamhet, energi och resurser)
• Arbeta långsiktigt med utvecklingen av en positiv företagskultur.

Du föds inte till ledare, du skolas till det

De flesta investerare, banker, konsulter i företags- och ledarskapsutveckling, m.f.l. säger att entreprenörens/ledarens kvalitéer är viktigare för att nå framgång än affärsidén. Och jag instämmer. En skicklig företagsledare iakttar sin omvärld och justerar affärsidén därefter. Det händer inte så sällan heller att affärsidéer förändras drastiskt under resans gång. Hur ska då en entreprenör se ut för att nå framgång? Vad är framgångsegenskaperna?

Jag var för något år sen på ett ledarskapsseminarium som anordnades av Ledning & Ledarskap (http://www.ledningochledarskap.se/) och fick lära mig att man kan kartlägga människornas egenskaper efter deras kontrollbehov och deras sociala förmåga. Om man graderar kontrollbehov respektive social förmåga i högt till lågt och kombinerar dessa två egenskaper med varandra får man fram fyra grundtyper eller beteendestilar:

• Högt kontrollbehov och hög social förmåga: den expressive, den som ofta kallas driver
• Låg kontroll behov och hög social förmåga: den stödjande eller vårdande. Den som vill få laget att må bra för att själv må bra
• lågt kontrollbehov och låg social förmåga: analytikern
• Högt kontrollbehov och låg social förmåga: producenten eller projektledare. Den som fokuserar på resultat.

Det finns inte någon beteendestil som är ”bättre” än någon annan. Och alla fyra stilar behövs i olika kombinationer beroende på situation och mål för att utveckla ett framgångsrikt företag. Forskningen har dessutom etablerat att framgångsrika företagsledare finns jämt fördelade över de fyra beteendestilarna. Det finns alltså lika många framgångsrika ledare med varje beteendestil. Eller alternativt utryckt, beteendestil är inte någon framgångsfaktor. Jag drar vidare slutsatsen att man inte föds till ledare utan man skolas eller skolar sig till ledare. Vilka färdigheter ska man då besitta för att bli en framgångsrik företagsledare? I ett kommande blogginlägg kommer att ge mitt svar på den frågan.

Din vision avgör hur mycket du kan lyfta

Enligt hanböckerna om att starta företag ska man ha en vision för sitt företagande. Jag instämmer i det. Man behöver en vision både som ledstjärna och drivkraft i en verksamhet.  Vad är då en vision? En vision är inte bara ett långsiktigt mål, det är det innersta som står till grund för en verksamhet, det som ger verksamheten en mening. Tänk till exempel på Ikeas vision: En bättre vardag för de många människorna. Det är fundamentet för Ikeas affärsidé och har i över femtio år motiverat tusentals människor i Ikeas verksamhet och gett deras insats en mening utöver att det ger dem en inkomst. Ikeas vision ger riktlinjerna bland annat för att utforma sortimentet, prispolitiken, personalpolitiken mm, detta samtidigt som känslan av att bidra till något bra ger människorna i verksamheten energi och glädje.

Betyder det att du inte kan driva företag om du inte har en vision? Det tycker inte jag. Du ska inte heller våndas om du ännu inte hittat din vision. Min gissning är att Ingvar Kamprad fick fundera länge på sin vision för Ikea. Men viktigt är det, tycker jag, att fundera ut hur din verksamhet ska bidra till en bättre värld. Det avgör hur mycket du får kraft att lyfta.

Sveriges motvilligaste entreprenör

På ”Entreprenör”- sidan av Dagens Industri idag den 12 januari finns en artikel om entreprenören Anders Dernebo och hans produkt Jörnkängan. Han beskrivs som ”Sveriges mest motvilliga entreprenör” därför att han gör allt för att inte komma i kontakt med sina kunder! Hans grej är produktionen av ett begränsat antal kängor med unika egenskaper. Han har valt en livsstil. Han gör 1000 par kängor per år och vill inte göra fler. Och ingen marknadsföring gör han!

Utan att vara medveten om det och utan att det varit hans avsikt har Anders byggt ett starkt varumärke och hans produkter håller på att hypas på Internet. Som jag ser det finns det ett flertal aspekter som bidragit till det. Unika egenskaper, kvalitet, en story om produkten och mycket viktigt, tycker jag, att han en dag upptäcktes av en norsk handelsman som köper merparten av produktionen och marknadsför kängan. Och nu när folk upptäckt produkten och vill köpa den är den starkaste ”value driver” den begränsade tillgången.

Ett par kängor kostar ca 3 000 kronor. A propos tidigare blogginlägg om prissättning, vad tror du skulle hända om priset höjdes till 4 500 kronor? Skulle de 1000 paren gå åt ändå, tror du? Det tror jag! Dessutom tror jag att det högre priset skulle bidrag till att ytterligare stärka varumärket.  

Kina utmanar oss till excellens

För ett drygt halvår sen var jag med på en resa till Shanghai med Sveriges Marknadsförbund. Vi besökte världsutställningen och ett halvt dussin företag. Den fråga som jag ville försöka besvara med min resa var ”Vad blir kvar av den svenska industrin mot bakgrunden av att vi flyttar större och större andel av vår produktion till Kina? Och hur kommer vårt näringsliv att se ut då?” Jag är inte riktigt färdig med mina funderingar men jag vill ändå dra några slutsatser till följd av min resa.

• Det är för mig uppenbart att varje företag, stort eller litet, måste fundera ut hur man ska förhålla sig till Kina. Alla, oberoende av bransch och storlek, blir på ett eller annat sätt påverkat av Kinas utveckling och internationell frammarsch.
• Det är viktigare än någonsin att tydligt avgöra vad man har förutsättningar att bli framstående på och att särskilt beakta Kina- perspektivet i sin planeringsprocess. Det är också viktigare än någonsin att fokusera på styrkor för att nå excellens.
• Dessa frågor är troligen viktigast för tillverkningsindustrin. En fråga som man där måste besvara är ”vilka delar av produktionen kan man outsourca?” Bakgrunden till frågan är att man måste ha en tillräckligt stor andel av produktionen kvar på hemmaplan för att kunna bedriva utveckling. Risken är att man lätt når en punkt ”of no return” som innebär att man tvingas omlokalisera hela verksamheten. Vad har det då för långsiktiga konsekvenser för ett företags framtid och överlevnad?

Priset och varan ska tala samma språk

Du har kanske inte tänkt på att priset är en budskapsbärare: ”Så här kostar jag alltså så här är jag.” Och omvänt ”Så här är jag alltså kostar jag så här mycket”. Konsten är att få varan och priset att tala samma språk!